Som Katarina själv beskriver kan hon med hjälp av "New journalism" redovisa sitt material av det slag som den dagliga nyhetsrapporteringen sällan har utrymme för. Händelser som vanligtvis, kanske i bästa fall blir en artikel eller notis i tidningen, beskrivs i boken in i minsta detalj, miljöer, människor, känslor osv.
Den här boken får mig att öppna upp ögonen och tänka till om samhället verkligen ser ut som det gör bland unga och framförallt vuxna människor. Det enda svaret jag kommer fram till är att det faktiskt är så det fungerar, att en flicka i skolans korridorer blir kallad för hora är så "vanligt" att ingen ens reagerar. Skrämmande.
De tankar som boken ger upphov till skulle jag aldrig få genom media på samma sätt. Rapporteringen blir där för snäv, jag tar till mig vad som rapporteras men bläddrar vidare eller byter kanal.
Katarinas bok tycker jag helt klart är journalistisk litteratur, där ren fakta dokumenterats. Och jag tycker definitivt att man ska ha samma krav på sanning, källkritik och etik av den här formen av journalistik som "vanlig journalistik". Denna boken handlar om ett känsligt ämne, och man bör som författare exempelvis tänka efter hur mycket man kan hänga ut personerna i fråga.
Fördelarna med New journalism tycker jag är att man får en helhetsbild av ett ämne som man i media bara "nuddar vid". Det negativa med New journalism tycker jag är att vissa händelser blir överdrivna eller extra kryddade för att skapa spänning hos läsaren, men den känslan får jag inte efter att ha läst denna boken. Sedan tycker jag att man bör bilda sig en egen uppfattning om vad som är överdrivet och ren fakta, vilket jag tycker i dagsläget även gäller för "vanlig journalistik" också.
Avslutningsvis håller jag helt med Jan Gradvall i hans text:
"Ett ofta upprepat krav på journalistik är att den ska vara så kallat objektiv. Ingen har dock ännu på ett övertygande sätt definierat hur den objektiviteten i så fall skulle vara möjlig. Allt skildras ur någons ögon. Till och med innehållet i kvällens ”Aktuellt”-sändning kommer att vara subjektivt. Någon har alltid gjort ett urval om vad som är viktigt och mindre viktigt."