Boken Flickan och skulden är skriven av Katarina Wennstam, kriminalreporter på SVT, där hon bevakat ett stort antal uppmärksammade gruppvåldtäktsmål. Och det är det som boken bygger på, ett reportage om samhällets syn på våldtäkt.Som Katarina själv beskriver kan hon med hjälp av "New journalism" redovisa sitt material av det slag som den dagliga nyhetsrapporteringen sällan har utrymme för. Händelser som vanligtvis, kanske i bästa fall blir en artikel eller notis i tidningen, beskrivs i boken in i minsta detalj, miljöer, människor, känslor osv.
Den här boken får mig att öppna upp ögonen och tänka till om samhället verkligen ser ut som det gör bland unga och framförallt vuxna människor. Det enda svaret jag kommer fram till är att det faktiskt är så det fungerar, att en flicka i skolans korridorer blir kallad för hora är så "vanligt" att ingen ens reagerar. Skrämmande.
De tankar som boken ger upphov till skulle jag aldrig få genom media på samma sätt. Rapporteringen blir där för snäv, jag tar till mig vad som rapporteras men bläddrar vidare eller byter kanal.
Katarinas bok tycker jag helt klart är journalistisk litteratur, där ren fakta dokumenterats. Och jag tycker definitivt att man ska ha samma krav på sanning, källkritik och etik av den här formen av journalistik som "vanlig journalistik". Denna boken handlar om ett känsligt ämne, och man bör som författare exempelvis tänka efter hur mycket man kan hänga ut personerna i fråga.
Fördelarna med New journalism tycker jag är att man får en helhetsbild av ett ämne som man i media bara "nuddar vid". Det negativa med New journalism tycker jag är att vissa händelser blir överdrivna eller extra kryddade för att skapa spänning hos läsaren, men den känslan får jag inte efter att ha läst denna boken. Sedan tycker jag att man bör bilda sig en egen uppfattning om vad som är överdrivet och ren fakta, vilket jag tycker i dagsläget även gäller för "vanlig journalistik" också.
Avslutningsvis håller jag helt med Jan Gradvall i hans text:
"Ett ofta upprepat krav på journalistik är att den ska vara så kallat objektiv. Ingen har dock ännu på ett övertygande sätt definierat hur den objektiviteten i så fall skulle vara möjlig. Allt skildras ur någons ögon. Till och med innehållet i kvällens ”Aktuellt”-sändning kommer att vara subjektivt. Någon har alltid gjort ett urval om vad som är viktigt och mindre viktigt."
Hej Lise!
SvaraRaderaBra recension och intressanta åsikter. Jag har inte läst boken själv, men får en bild av att den är väl värd att läsa. Att läsa just dessa typer av böcker tycker jag också ger mer tankar än vanlig journalistik gör, just för att man får en helhetsbild. Känslor, tankar, människor och miljöer gör det levande på ett annat vis. Jag håller också med dig om att de krav på källkritik och etik som finns i vanlig journalistik ska vara de samma i New Journalism, i alla fall i de flesta fall, beroende på hur boken framställs, som roman eller reportage( en sann historia o.s.v.)
Intressant med citatet i slutet. Jag håller med Jan Gradvall om att skildra något sker ju alltid ur en viss synvinkel.
Givande att få läsa dina tankar.
Vh Jenny Lönnström
Välskrivet, kort och koncist. Du fångar upp flera aspekter och beskriver bokens handling. Det är så en blogg ska vara. Och visst måste det till källkritik från skribenten men också från läsaren. Fördelen med new journalism är ändå att det blir mer av en läsupplevelse än om samma historia hade skrivits som en vanlig artikel.
SvaraRadera/Lars Persson
Hej Lise
SvaraRaderaJag gillar helt klart ditt sätt att skriva, och du har gjort en bra recension. Håller med angående om att new journalism skapar en bättre helhetsbild om specifika ämnen.
Fredrik
Hej Lise!
SvaraRaderaJag håller med Fredrik och dig såklart, att det är ett bra sätt att skapa diskussion om ämnen som annars inte blir så djupgående. Speciellt ett sådant ämne som våldtäkt, som knappast täcks av mediers nyhetsrapportering. Den får en snarare att vilja bläddra sida i tidningen (i alla fall för mig, jag vill liksom låtsas om att det inte finns) men läsaren av boken läser ju boken av en anledning, ett intresse, och fullföljer därför och det skapar ju en större förståelse. Boken kanske skulle finnas med i gymnasiet, lika obligatorisk som Dante var i min skola...
/ Ida A